Inlägg publicerade under kategorin Vardag

Av Erika Goldkuhl - 4 september 2013 21:21


Jag vill så gärna komma in på utbildningen så jag tror att jag spricker snart!!

Hoppas bara att jag räcker till för jag vill verkligen komma in och få chansen att hitta min framtid,mitt framtida jobb.

Om inte annat så hoppas jag på jobb snart annars kan det nog mycket väl bli så att jag sticker utomlands ett tag, pluggar, jobbar eller något sånt. Har redan skickat efter otroligt mycket papper på olika möjligheter.

Mycket av de låter faktiskt intressant. Får väl se var den här hösten tar mig helt enkelt.


Idag åkte min fina vän Jennifer hem till skåneland och guess what? Jag saknar henne redan..haft några otroligt bra dagar med min saknade vän som jag inte hade träffat på 8 månader!?!


På tal om att sakna.. så saknar ja min älskade Julia som flyttade till Västerås i söndags, så var otroligt glad att Jennifer kom hit dagen efter så jag inte behövt känna mig alltför ensam. Som tur än har Jennifer introducerat mig för några fler vänner här uppe, så de finns hopp! :)


Vi får helt enkelt se var framtiden tar mig.


Puss & Kram



ANNONS
Av Erika Goldkuhl - 1 september 2013 15:24

Mitt Paris inlägg får vänta lite tills vi fått tillbaka vårt internet som legat nere sen i torsdags då de expanderar så det ska gå fortare tydligen. Men de hade ju varit snällt med ett info brev om detta innan man stänger ner de..menmen.

Kände att jag behövde skriva av mig lite, det är så mycket som pågår runt mig och i mitt huvud som vanligt.

Har umgåtts något otroligt mycket det senaste dagarna med min älskade Julia som flyttar till västerås idag.. Separationsångesten är extrem, Stockholm kommer inte vara detsamma utan dig. Det bara värker i mig och mitt hjärta men är ändå så otroligt glad för hennes skull då hon kom in på sjukgymnast som hon velat plugga och sökt till ett bra tag. Och som Julia säger det är mindre än en timme mellan oss med tåg. Men jag kommer sakna dig otroligt mycket min fina.

Börjar också bli lite trött på att folk undrar varför jag inte har en pojkvän. För mig är det ett aktivt val jag gjort då jag inte känner mig redo för något sådant helt enkelt. Är glad för alla andras skull som är i förhållanden, men jag vill inte komma dit än. När min dag kommer, kommer jag veta att det är rätt och inte vilja ha någon annan. Det är klart att jag saknar vissa bitar som du får i förhållanden men just nu är de så mycket annat som väger tyngre som gör att jag klarar mig finfint utan allt det. Är inte redo att ge ut mig själv helt och fullt till någon och riskera att få hjärtat krossat. Inte än. Jag har många ggr tänkt att kanske är jag redo men slutat med att jag nästan brutit ihop av bara tanken på de, så nej jag är inte redo men det är okej. Så fort de kommer något bra vill jag bara springa innan någon hinner såra mig.

Jag är en trasig tjej men det är okej för jag har sjukt fina vänner och en underbar familj och släkt! :)
Så till dess räcker det med mig själv och alla mina vackra, underbara och älskade vänner. Utan er skulle jag inte vara någonting! :)

Imorgon kommer Jennifer till mig!! Weeeii!! :D kommer bli några bra och fina dagar med min saknade vän! <3

Puss & kram

everybody's got a dark side
do you love me?
can you love mine?

Jag och min finaste Julia <3

ANNONS
Av Erika Goldkuhl - 18 augusti 2013 23:01

Vet att jag varit dålig på att skriva igen inte skrivit något sen jag var i Sthlm senast. 

Varit mycket helt enkelt och fullt ös. Så inte funnit tid till att skriva. Imorgon bär de av till Sthlm igen, ska faktiskt bli ganska skönt att komma tillbaka dit. Älskar allt jag har här i Örebro, alla vänner, familjen alla uppräknade saknade. Men de är helt ärligt skönt att komma iväg från allt det ibland. Hur sjukt det än låter så är det sant. Ändå så är det också sagt att jag ska flytta tillbaka hit snart. Frågan jag ställer mig är om jag är redo att komma tillbaka hit på heltid. Det är vad jag har intalat mig att jag är i alla fall så jag hoppas det är sant och inte bara önsketänkande.

Om inte annat så har jag mina vänner här och det betyder allt.


Jag måste bara säga att jag är helt sjukt förvirrad i mig själv nuförtiden. Vet inte var jag är påväg eller vad jag håller på med den mesta av tiden, men jag antar att jag hittar min väg nån gång. Börjar bara bli så sjukt trött på att vara förvirrad i allt, att inte kunna ge någon ett bra svar på vad som pågår i mitt huvud. För de värsta är att det vet jag knappt själv längre. Allting bara snurrar runt, runt , runt och upp och ner. Får liksom ingen klarhet i någonting. Men det som känns värst är att jag drar ner alla runt mig i sam vama snurriga skit. Jag vet att det är de vänner ska göra finnas där och ställa upp men jag tycker inte om att dra ner alla andra i mitt snurriga huvud.

Aldrig tyckt om att få hjälp då det gör precis de, men att hjälpa andra har aldrig varit ett problem. Tror största anledningen är att jag inte vill vara till besvär.


Inte långt kvar innan min bästa lämnar mig och Sverige heller för den delen och jag är otroligt glad för hennes skull men samtidigt ledsen över att jag inte kommer få träffa henne på otroligt länge då. Kommer sakna dig så sjukt mycket men det antar jag att du redan förstått. Vet inte vad jag gjort utan dig det senaste året, du har varit min klippa i stormen, mitt solsken i regnet, den som fått mig att se klart i dimman. Du var den som fick mig att öppna upp mina ögon och se klart för första gången i mitt liv. Är dig så otroligt tacksam för allt min fina vän.


Är också otroligt glad att jag har mitt killgäng som nästintill alltid umgås med mig! Ni är bäst ska ni veta. Ni gör mig glad och får mig att må bra. Vill bara att ni veta att ni betyder otroligt mycket för mig.


På torsdag bär det av till Paris med Julia, Lunckan, Yim och Anton!!! Kommer bli helt underbart!! Ska bli skönt att komma iväg lite. Ser fram emot det otroligt mycket och det hoppas jag att även ni gör! Jag lovar att de kommer bli många bilder och lägger nog även upp några här i bloggen! :)


Vet ni vad det värsta med romantiska filmer är? Jo att man blir sjukt glad i slutet men sen när man börjar tänka efter och inser att den där kärleken som är i filmer är något som man troligtvis aldrig kommer att få uppleva. Så känner i alla fall jag, sen är de väl klart att man hoppas på att få uppleva den. Och som jag då som övertänker allt blir deppig haha! För man vill så gärna att det där ska hända i ens eget liv i det verkliga livet också. Det är såna filmer som gör att man tappar hoppet lite, men ändå så fortsätter man kolla på dem. Helt galet, men det här är bara jag som övertänker allt som vanligt så att säga, inte konstigt att jag är så förvirrad! Det är tur att jag oftast har folk runt omkring mig som kan distrahera mig!


Kändes otroligt bra idag i alla fall att få träffa och få umgås med släkten. Älskar alla i min familj så otroligt mycket, är så tacksam för att farmor och farfar fick oss att bli så tajta som den här släkten är. Jag saknar er något sjukt mycket farmor och farfar ni var mina förebilder, det är tack vare er som jag tror på kärlek. Ni var några av dem som stod mig närmast och jag saknar er varje dag, men jag vet att ni är med mig i varje steg jag tar. En dag kommer vi att ses igen, frågan är bara när.


Men ska sluta skriva för ikväll, annars orkar väl ingen läsa det här haha!

Sov gott alla och hoppas ni haft en lika bra helg som mig.


Puss & Kram

Av Erika Goldkuhl - 31 juli 2013 13:44

Har nu valt att börja lägga undan lite pengar..på de viset har jag råd att göra det jag vill sen.

Oavsett vad mitt val blir.


Usa alternativet känns helt ärligt inte allt för långt borta.

Om de är någon gång i mitt liv som tiden är rätt att göra detta så är det nu.

Den enda som stoppar mig är jag själv. Det är endast jag som kan välja om jag ska åka eller inte.

Alla andra runt om mig supportar mig till 100% att åka, jag har alltid hittat anledningar till varför jag inte borde.

Och såna anledningar kommer alltid poppa upp, vare sig man vill eller inte.

De är en försvarsmekanism helt enkelt. För de är en självklarhet att åka till Usa minst ett helt år är något läskigt, något skrämmande och nytt. Du vet inte vad som väntar dig på andra sidan, vad du kommer att missa hemma.

Saken är den att, tiden kommer att gå fort, fortare än man väntat sig och det är något jag pratat om sen jag var 14.

Så varför jag inte tagit tag i saken är ett stort frågetecken för mig också.

Det kommer bli ett äventyr som kommer vara med mig hela mitt liv.

Jag är redan förälskad i landet, men nu vill jag även få chansen att se det från insidan också.

Valet är egentligen otroligt enkelt, jag har redan svaret framför mig. Men det svaret skrämmer mig.

Det är rädslan som alltid stoppat mig, men denna gång ska de inte få göra det.

Allt med dessa tankar skrämmer mig, men det är samtidigt även de som gör de så mycket mer intressant.

Rädslan får mig att vilja göra de ännu mer.


Det är nog helt enkelt dags för den här tjejen att göra klart sin ansökan,

hitta den rätta familjen, packa väskan och åka!

Bara tanken gör mig helt exalterad!!

Erika Josefine Goldkuhl ska ta tag i inte bara sin största rädsla, men också sin högsta dröm och få den att gå i upfyllelse.

Det är dags..


Puss & Kram

Av Erika Goldkuhl - 30 juli 2013 21:14

Usa eller inte usa... Australien eller inte Australien..

England eller inte England...Thailand eller inte Thailand..

Kroatien eller inte Kroatien..?

Så många val..vet inte vad jag vill eller borde göra.

Hur vet man vad som är rätt och vad som är fel?


Det är så otroligt mycket just nu som pågår i mitt huvud, vet inte riktigt var jag ska börja.

Mår otroligt skumt både idag och igår, vet inte riktigt vad som är fel med mig just nu. '

Har mina dagar då det är precis såhär men jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt de heller.

Väljer att vara ensam dessa dagar och bara ligga i sängen och inte göra något alls.Som idag, då de blev de gossip girl. Har bara några avsnitt kvar innan jag tagit mig igenom säsong 5,

nu bara måste jag skaffa mig säsong 6!

Är helt såld på den här serien.


Något som är lite småjobbigt med mig är att jag tänker för mycket, som vanligt.

Jag känner i hela mig att jag är inte redo, de är inte dags än, de är inte min tid än.

Min dag kommer men inte än.

Och jag orkar inte de här just nu, är inte redo, gör bara ont av att tänka tanken på att bli kär.

Just nu känns de faktiskt lite så. Allt tar sin tid helt enkelt, och det är okej, det får göra de.

Min dag kommer också komma när jag är redo att låta mig själv känna så, när man minst anar de.

En gång trasig, alltid trasig...eller?


Fram till dess njuter jag av mitt liv med mina underbara vänner runtomkring mig som stöttar mig och finns där för mig till 100%. :)<3

Vet helt ärligt inte vad jag gjort utan mina älskade vänner, ni är mitt ljus, min framtid.

Utan er och min älskade familj & släkt är jag ingenting!

Ni är guldvärda, jag vet inte hur jag kan tacka er nog mycket för att ni ens ska förstå,

hur lycklig jag är över att ha er i mitt liv.

Känner mig otroligt lyckligt lottad! :)


I våras sa min farbror/gudfar till mig att om jag någon gång skulle lyssna på honom var de nu, mer än någonsin.

Han sa åt mig att åka till Usa, att göra de så snart som möjligt!

Grejen var då att jag fått jobbet i Stockholm och skulle flytta snart,

så jag viftade bort de tankarna som poppade upp och la de åt sidan.

Min ena faster har länge sagt åt mig att göra detta, ärligt talat i 3 år faktiskt.

Jag har valt bort detta val många ggr senaste gången i våras.


Saken är den att nu börjar även min pappa säga åt mig att åka, så denna gången kanske jag faktiskt borde stanna upp och lyssna. Jag har ju faktiskt ingenting som håller mig fast någonstans och ingenting att förlora.

Jag har själv haft dessa funderingar i rullning i mitt huvud ett tag.

Det är ju faktiskt något jag talat om sedan jag var 14.

Mina gymnasiekompisar frågade t.o.m för 2 veckor sen när vi hade en liten reunion varför jag inte åkt än,

då de var det enda jag pratade om och om igen i gymnasiet..

Vilket är en väldigt bra fråga som jag själv inte har svaret på.


Nu kanske faktiskt tiden äntligen är inne för att ta tag i dessa drömmar?..


Mycket att tänka på som sagt, ni får gärna hjälpa till

och tycka lite i den här frågan med hjälp av kommentarer. :)


Puss & Kram


 

Av Erika Goldkuhl - 16 juli 2013 02:50

Är inte sådär superduktig på att skriva inlägg numera men ska bättra mig! Haft en helt underbar helg här i Örebro med saknade fina vänner!

Blev festande både fredag och lördag men de var de värt. Inte haft så kul på länge! :D Var så otroligt trevligt att få träffa gymnasie klassen efter 3 år se hur alla förändrats och få veta vad de gör idag. Ser redan fram emot nästa träff! :)

Var dock sjukt bakis igår, har nog aldrig varit så bakis i hela mitt liv! Var fortfarande konstig idag haha :) Låg framför gossipgirl med pizza & cola till runt 6 tiden då Karin tyckte jag kunde komma och vara bakis hos henne istället. Resulterade i nyfärgat hår, prat, sushi & allmänt mys helt enkelt!
Älskar färgen i håret btw!

Idag hann jag med både att träffa Josie och fika med Emil men också få lite alone time med gossipgirl en bra dag helt enkelt! :)

Lägger även upp en bild på dagens outfit.

Livet leker, och jag tar var dag som den kommer. Jag gör det jag vill och känner för, vill inte behöva ångra mig senare att jag missade att leva mitt liv fullt ut!

Natti natti

Puss & Kram

Av Erika Goldkuhl - 30 juni 2013 21:52

Vill bara vara normal, att vara gluten är bara krångligt & måste alltid planeras :/ allt var så mycket enklare förr :/ nu känner man sig mest bara jobbigt jämnt.

Av Erika Goldkuhl - 15 juni 2013 01:18

Imorgon(idag) blir de jobb fest med arbetskamraterna! Ser fram emot de otroligt mycket!

Och ni som vet att jag inte är den bästa på att äta så har jag faktiskt varit duktig idag! Ska försöka bättra mig I promise! :)


Har även kommit fram till varför de är så mycket svårare att hitta någon vettig kille idag, nuförtiden har man så mycket högre krav än när man var yngre. För att man ska tycka att det ska vara värt att gå in i något nu så ska de kännas så rätt att de är den du vill leva ditt liv med. Den du ska dela din framtid med helt enkelt, och ni förstår då hur kraven helt plötsligt blir högre än om du bara tagit en chansning för att du tycker killen är gullig. Nu vill man inte satsa om de inte känns helt 100 rätt för som sagt nu letar man efter sin livspartner. De får ta tid helt enkelt! :) Inser nu att min förklaring låter otroligt konstig men hoppas ni ändå förstår haha! Börjar bli lite för trött antar jag haha nu är de sängen som kallar!


Natti natti! :)


Puss&Kram




Dagens klädsel! De är riktigt nice när man kan få kläder av vännerna när ens egna inte passar! ;)


 
  

  

Följ bloggen

Följ ErikaJosefine med Blogkeen
Följ ErikaJosefine med Bloglovin'

Presentation


Jag är en 23-årig tjej som lämnat hemstaden Örebro för storstaden Stockholm där jag jobbar på Nomor och stortrivs!

Min fritid fylls utav vänner och träning :)

Sök i bloggen

Kategorier

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2015
>>>

Gästboken

Besöksstatistik

Tidigare år

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Ris


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se